Seriöst? Är det bara jag som har lagt märke till alla dessa smala modeller överallt i alla tidningar?

De skriver tillexempel att man ska vara nöjd med den kroppen man har och att man inte ska jämföra sig med andra hit och dit. Men hur svårt är det inte att bara stirra på de modellerna som är pinnsmala!



Det går inte att INTE jämföra sig med de! Kan de inte åtminstonde börja med lite olika sorters modeller, plus modeller tillexempel? De är ju inte pinnsmala direkt, men ändå utbildade till modell och vet åvad de sysslar med? eller?

Här är ett exempel på när jag blir irriterad över något sånt här ..

"Sommaren är snart här, jag ser fram emot att se de nya bikinisarna i tidningarna. Jag köper en tidning som verkar tjejig och bra. Jag bläddrar fram till sidan med bikinisarna, och vad ser jag?! JO, modeller som är pinnsmala!"

Asså, jag säger verkligen inte att det är fel med att vara pinnsmal! För det är så sjuuukt snyggt på vissa, men samtidigt så tycker inte jag att det är något fel på att ha kurvor, vi är ju faktiskt tjejer, och tjejer ska ha lite kurvor!


Jag tycker bara att det är lite konstigt att de säger att man ska vara nöjd med den kroppen man har, sen så använder de bara pinnsmala modeller i tidningarna.

Samtidigt så vet jag att tjejer i tonåren har jätte problem med deras självförtroende osv.

Men lär dig gilla dig själv! Du är vacker som du är, och alla är unika och vackra på sitt sätt! ♥
Sen är ju alla inte helt nöjda med sig själva, men ingen kan vara perfekt. Däremot kan man vara nära perfekt, och det är du! ♥

Ibland känns det som om att ingen förstår mig, att man bara går runt och försöker förstås av andra, men man hörs inte, elr syns inte. Man är bara osynlig. Speciellt när man är blyg i vanligt fall, inte hemma elr så men i skolan, i stora folkmassor osv. När man väl ska göra sin röst hörd så är det ingen som lyssnar.

När man som mig, har en bror som tar ganska mycket kraft av ens dag. Så är det ganska lätt att man drar sig tillbaka och blir ganska tystlåten. För man inte hörs när man skriker, när man då har försökt att föröka få sin röst hörd i cirka 14 år, och man inte har lyckats, varför ska man ens fortsätta att försöka då?.


(we♥it)

jag är väldigt tystlåten av mig när det gäller stora folkmassor, elr genomgångar i skolan osv. Jag vill gärna inte få frågan om jag själv inte räcker upp handen då jag är rädd att säga fel elr något sådant. Så när jag väl får frågan och inte vill ha den, så säger jag med ren reflex "jag kan inte". Då får jag svaret av läraren :

-"Mathilda, jag vet att du kan".

För även om jag kan svaret, så vill jag inte svara.
Om jag skulle velat svara så skulle jag la ha räckt upp handen, lr?

Jag skriver inte detta inlägget pågrund av att få uppmärksamhet elr något sådant. Detta gör jag för att dela med mig av mina tankar.

Och bara för att man är blyg och tystlåten betyder inte att man är född sån, elr att man är sån hela tiden. Det kan ha med saker att göra, att man har blivit behandlad i andrahand i hela sitt liv, eller att man kanske är ensambarn & inte har det där "mammadotterbandet" imellan sig.

Men nu vet ni att om man är blyg, så kan man ha orsaker till det!


(we♥it)

Tycker även att det är så omoget av personer som "tror" att de är coolare än andra, och genom att visa det går på de tystlåtna med mobbning. Dock så skulle de aldrig göra så mot någon annan om de var helt själva. Det skulle de  ALDRIG våga.

Så snälla ni där ute, om det finns någon som sysslar med någon slags mobbning där ute, så lägg av med det! Det finns inget coolt med mobbning alls, right?